Wellness

Jag mår jättebra nu, toppen! Sommaren är här, det går bra i skolan och jag har finfina vänner. Jag är jätteglad och tacksam. Jag har det bra, riktigt bra! :)  :)  Jag tar studenten om två veckor och sen får jag förhoppningsvis jobb i höst, superhärligt!

Livet är verkligen himla fint! :)

Mors dag

Grattis alla mammor på er dag!

Som luft

Jag är verkligen negativ nu, jag vet. Jag ska försöka vända det, men jag är bara.. så ledsen.
Så ledsen för att allt är som det är och för att jag är som jag är. För att omständigheterna är som de är.

Ledsen bland annat för att jag igår fick höra hemma att jag var som luft för personen ifråga.

Vad svarar man på det?
Vad svarar man när marken redan rämnat och man inte har någon marginal för ytterligare fall?

Nej, jag kan inte bara skita i det. Jag kan inte förbise uttalandet och släta över med att personen ifråga är sjuk. Det går rakt in i hjärtat ändå. Rakt in.

Och smärtar.
Och svärtar.
 

Betyg

Har i dagarna fått reda på några slutbetyg i avslutade kurser.

Psykologi - mvg
Körsång - mvg
Svenska - mvg
Kulturhistoria - mvg

"Det kommer gå bra för dig, S!"

Orden känns som ett hån. Det kommer gå bra för dig. Alltså. Det är betygen som gör det.
Så skönt. Inget att oroa sig för alltså. Jag kan koppla av.
Det kommer gå bra för mig.

HAHA.

...

Det är skönt att veta att det åtminstone finns något man är bra på.
Synd bara att det är att misslyckas.

Illusionen av idyll

Tänk så lätt det är att luras. Gång på gång kommer jag på att det är just precis det jag gör. Ja, nästan jämt, trots att jag egentligen föraktar det. Jag serverar min omgivning känslan av att allt är bra, som det ska vara. Att allt är i in ordning. Ingenting är i sin ordning! Ingenting. Inom mig skär det som av tusen brinnande knivar. Inom mig skriker jag av smärta och och allt rasar samman gång på gång. Men inte ett ljud kommer över mina läppar. De leende. De som är med och bidrar till idyllen. Bidrar till illusionen av att allting är som det ska. 
 

Ni Kanske tror mig
när jag skrattar,
att jag mår bättre när jag ler.
När inte glansen finns i ögat
finns det nån som tåren ser?
......När inga tårar finns att torka,
när jag skrattar bort min gråt.
När jag sväljer alla känslor
för att känna är för svårt.
Jag sväljer all förtvivlan,
jag flyr bort från min tår.
När jag kväver allt jag känner
ser då någon hur jag mår?

(okänd)

Studentklänning

Nu har jag ett sånt där stort klänningsproblem igen... ;) Jag älskar känslan av att vara ytlig, att ha "problem" med vad jag vet egentligen är skitsaker. Det är underbart att känna sig normal och kunna ingå i diskussionerna i skolan om vilken frisyr, vilka skor etc. man ska ha på balen och studenten. En gemensam beröringspunkt med de andra och inte den totala ensamheten som ligger som ett hölje kring de tankar som annars utgör mitt liv.

Denna gång gäller det studentklänning! Vilken av dessa två passar bäst och framhäver mina extrakilon minst?

     (min riktiga hudton är någonstans däremellan, bilderna är tagna i två olika ljus)